Carl Svanberg argumenterar för att de som röstar på Piratpartiet förråder kapitalismen med hänvisning till de individuella rättigheterna – alla människors lika rätt till liv, frihet och egendom.
Principiellt håller jag givetvis helt och hållet med Carl om att rätten till frukten av sitt arbete är helt centralt i ett samhälle som värnar rätten till liv.
Rätta mig gärna om jag har fel här, men enda sättet för staten att bevisa att någon har fildelat ett upphovsrättsskyddat verk är att dels logga all kommunikation som förekommit från en specifik dator och dels att visa att den person som faktiskt är registrerad på den specifika ip-adressen är den som också gjort den specifika fildelningen. Den senare frågan kan vara nog så svår ur bevisteknisk synvinkel, samtidigt som den förra frågan kräver att varje upp- och nedladdad informationsbyte loggas och registreras. Inte bara den information om vad som faktiskt utbyts måste loggas, utan också vem motparten till informationen är.
Vidare bör individer i en rättsstat inte övervakas i preventivt syfte, bara för att individer kan begå brott. För att påbörja en övervakning bör det finnas en välgrundad misstanke om att brott faktiskt har begåtts eller kommer att begås. Idag finns det knappast något sätt att särskilja en datorinnehavare från en annan, med avseende på ärlighet, vilket betyder att alla datorer måste övervakas i preventivt syfte för att ha någon möjlighet alls att erhålla bevis för att brott mot upphovsrättslagen har begåtts eller kan tänkas begås.
Detta innebär att all digital kommunikation måste loggas och registreras, oavsett om det finns misstanke om brott eller inte.
I de individuella rättigheterna ingår också rätten till individuell frihet, vilket också, rimligen (?), bör innebära att jag har rätten att slippa få varje rörelse jag företar mig, varje steg jag tar, varje åsikt jag förmedlar, varje digital informationskod jag utbyter, loggad och registrerad av staten. Eller?
Jag brottas därför med frågan om det enda sättet att upprätthålla rätten till egendom är att tillåta staten att ha total kontroll över människors privata kommunikation?