Tillväxt och kapitalism

På omvägar landade jag på en blogg som heter Gröna viskningar och som drivs av Linnéa Mindemo från Uppsala, aktiv i nätverket Klimax.

Jag lämnade en kommentar till hennes inlägg, men det har ännu inte publicerats. Kanske är hon på semester (hon var bevisligen i Almedalen på Gotland för några dagar sedan i alla fall), eller så har hon helt enkelt struntat i att publicera det.

Hur som helst, hon skrev i sitt inlägg:

Det kapitalistiska samhället bygger på tillväxt…

Hon har givetvis inte riktigt fått ihop kartan med verkligheten med detta påstående.

Kapitalism är ett samhällssystem som bygger på individuella rättigheter, inklusive äganderätten, där all egendom är privatägd och där alla mänskliga relationer är frivilliga.

Ordet “tillväxt” är kort för ekonomisk tillväxt, dvs att värdet av de varor och tjänster som byter hand ökar inom ett givet område och inom en given tidsperiod.

Ekonomisk tillväxt är inget självändamål i det kapitalistiska samhället. Om något, är ekonomisk tillväxt ett resultat av människors naturliga instinkt, eller drift, att hela tiden skapa sig ett mer bekvämt liv.

Denna vilja, att experimentera och skapa nytt och bättre, har en tydlig katalysator; att individen är fri att omsätta tanke i produktivt arbete. Frihet är alla innovationers moder. Det hjälper inte miljön att hindra människor att omsätta tanke i handling. Politiska begränsningar av människors, individers, fri- och rättigheter hindrar miljötekniska framsteg.

Det Linnéa och hennes kamperande vänner i Klimax söker är än större inskränkningar av individers fri- och rättigheter än vad som råder i dagens samhällen. Det minskar samhällets förmåga att finna nya lösningar på olika miljöproblem. Varför man har denna övertygelse är svårt att förstå när miljöproblemen i de mer utvecklade länderna idag är begränsade. Ju rikare individen blir, desto mer tid och resurser har hon till sitt förfogande att lägga på att investera i sin närmiljö. Det ligger i hennes egenintresse.

Att inskränka människors fri- och rättigheter motverkar lösningar på miljöproblem.

Att kritisera “tillväxt” är att missa det verkliga målet för orsaken till orättvisor och miljöproblem i samhället. Det Linnéa och hennes vänner borde rikta sin ilska emot är det svaga skyddet för individens fri- och rättigheter i dagens blandekonomiska samhällen.