Saker som irriterar

Människors indifferens till politisk filosofi. Om skolungdomar hade lärt sig i skolan vad de olika filosofiska skolorna innebär och vad deras praktiserande leder till, hade människor naturligt förkastat alla typer av kollektivism, till förmån för kapitalism.

Indoktrineringen av svenska skolelever. Få unga människor har utvecklat integritet nog att ifrågasätta de paradigm som lärs ut i skolan. Skolungdomar är lättpåverkade. Att under hela skolgången matas med idéer om välfärdsstaten, gör att en förkrossande majoritet av alla individer även i vuxen ålder fortsatt aldrig ens vill tänka tanken på ett alternativ till välfärdsstaten. Brist på undervisning i filosofi hindrar dem även att ha verktygen att kunna ifrågasätta.

Absurt höga skatter och omfattande regleringar. Höga skatter är inte synonymt med välfärd. Centralplanerade (offentligt finansierade och politikerstyrda) välfärdstjänster blir både dyrare och av lägre kvalitet än privata dito. På grund av centralplaneringen! Regleringar hindrar människor att frivilligt avtala med varandra om utbyten av varor och tjänster. Skatter och regleringar hindrar sysselsättning och skapar arbetslöshet, samt stänger ute stora delar av nyanlända invandrare som inget hellre vill än att komma in på arbetsmarknaden och ärligt förtjäna sitt uppehälle. De höga skatterna och de omfattande regleringarna är en direkt orsak till att vi har en debatt om invandring i Sverige.

Att vi har åtta socialdemokratiska partier i riksdagen. I praktiken är skillnaden mellan de som anser sig stå längst till vänster och längst till höger några tiondels procentenheter i skattetryck. Samtliga partier är överens om välfärdsstatens bevarande. Det är irriterande att tänka tanken hur pass rikt och välmående Sverige och svenskarna – alla svenskar – hade varit om staten inte hade lagt sig i människors frivilliga organiserande av välfärds- och trygghetssystem.

EU. Om EU ska finnas kvar öht, bör dess funktion begränsas till att värna de fyra friheterna; fri rörlighet av varor, tjänster, människor och kapital. Varken mer eller mindre. EU-parlamentet är ett absurt slöseri med resurser och systemet med omfördelningar och jordbrukssubventioner skapar ineffektivitet och fattigdom. Lägg ner!

Klimatalarmismen. Mediernas totala kapitulation för IPCCs ord och medias absurda överdrifter i frågan. Och att en överväldigande majoritet av vanliga människor inte bryr sig om att kontrollera fakta själva. Det går fortfarande inte att påvisa någon stark koppling mellan atmosfärens koldioxidhalt och den globala temperaturen eller dess klimat. Väder- och temperaturdatan bekräftar inte de uppvärmningsscenarier som IPCC larmat om med sina upprepade rapporter.

Det globala monetära systemet, med fiatvalutor, centralbanker, fraktionella reserver. Lägg ner! Sedan 1971 när Nixon helt avslutade dollarns koppling till guld, är samtliga världens länder och valutor 100% ”fiat”, dvs endast uppbackade av det förtroende som respektive lands centralbank ger dem. Det finns ingenting fysiskt bakom. Sårbarheten är uppenbar. Genom historien har samtliga experiment med fiatvalutor slutat med att valutan blivit totalt värdelös. Centralbankssystemet som inleddes med Federal Reserve 1913 har varit förödande för människor, som har bestulits på sina besparingar genom inflation. Priset på pengar, räntan, ska styras av marknaden, inte centralplaneras av en centralbanksdirektion. Systemet med fraktionella reserver har medfört att individers och staters skuldsättning skjuter i höjden. En återgång till de monetära förutsättningar som rådde före 1913 vore en välgärning för alla människor.