Varför förespråkar ”de borgerliga” socialism?

2 oktober, 2018

Vänsterpartiet förespråkar socialism i hela samhället. Man eftersträvar en samhällsordning som kommer degenerera i en utveckling likt Venezuelas, likt Sovjetunionens, likt Nordkoreas, likt whatever socialist country you can imagine. 1 av 12 svenskar tycker, ofattbart nog, att en sådan samhällsordning vore fantastiskt bra och eftersträvansvärt.

Mer problematiskt är att den bakomliggande orsaken till den utveckling, som oundvikligen drabbar länder med genomgripande socialism, nämligen PLANEKONOMIN (offentligt finansierad och hårt reglerad, politikerstyrd varu- och tjänsteproduktion), även är en eftersträvansvärd, och central del, av även övriga riksdagspartiers agendor.

Samtliga riksdagspartier tycker att den vänsterpartistiska/venezoelanska/socialistiska ”lösningen” av, i synnerhet, tjänsteproduktion är helt naturlig när det kommer till bl a skola, sjukvård, äldrevård, barnomsorg, pensioner och bostäder.

Varför?

Socialism är destruktivt för hela samhället, men av någon anledning bra (!?) när det gäller specifika sektorer?? Det är ingen tillfällighet att svenska skolelever faller efter i internationella jämförelser, att väntetiderna är katastrofala på akutmottagningarna och att kötiderna till operationer är långa, att äldrevården är eftersatt, att pedagogerna inom barnomsorgen går på knäna, att pensionerna är förolämpande usla och osäkra, att det är långa köer till bostäder i Sverige, etc, etc. Alla dessa problem, och många fler, är symptom på den planekonomiska ”styrningen”, eller regleringarna, av respektive sektor. Och man tror att det bara är att höja skatterna eller att styra om lite skattemedel (mer ”politik”) så löser det sig?

En moderat jag talade med inför valet i en valstuga menade att ”ja, självklart vill vi minska utgifterna. På sikt. Vi ska effektivisera.” Det är ofattbart att sjukdomsinsikten är nära noll, även i det traditionellt mest marknadsliberala partiet i riksdagen.

Annonser

Strategi inför valet 2018

20 augusti, 2018

Jag har vansinnigt svårt att bestämma hur jag ska göra med valet 2018.

Ska jag alls rösta? I min bok är demokratin mycket skadlig över tid då systemet innebär att politiker har incitament att lova att staten ska ”ta hand om” medborgarna i allt större utsträckning. Det blir en långsam, utdragen process där socialliberalismen urholkar fri- och rättigheterna tills vi har full socialism och total misär. Ett ständigt ökande skattetryck vittnar om processen. I ett sunt samhälle ska man inte kunna rösta om individuella rättigheter. Ett minskat valdeltagande vore en sund signal till politikerna att det är systemet det är fel på.

Å andra sidan. Givet att man vill ge ”demokratin en chans” och ”ändra systemet inifrån” ligger Klassiskt liberala partiet nära till hands, om man vill ha någorlunda rent samvete. En plattform som till stora delar tilltalar en libertarianskt lagt individ. Samt, de är medvetna om det pågående kulturkriget. Sannolikheten att de kommer till makten och verkligen kan ändra på något i tydligt frihetlig riktning är dock minimal inom överskådlig framtid. En röst till eller från kan i dagsläget kvitta. Tyvärr. Jag hade gärna sett att de nosade på riksdagsspärren, då hade valet varit enklare.

Det nämnda kulturkriget är dock en realitet idag. Sju av åtta riksdagspartier är samtliga i högsta grad medskyldiga till det kaos som råder i förorterna till våra större städer, samt i alla mindre orter runt om i Sverige, vilka påtvingats en kulturellt avvikande befolkning, med ökad otrygghet och hårt belastad offentlig välfärd som följd. Prioritet ett är att först kraftigt bromsa denna utveckling och sedan reversera den. Med nuvarande kulturinvasion är det klar risk att vi inte har några fri- och rättigheter kvar om ett par decennier när den muslimska kulturen i stora delar har tagit över alla delar av samhället. Är SD ett alternativ? Ja, om man omedelbart vill ge ”Sjuklövern” och medierna en knäpp på näsan. Dock tror jag inte SD är något alternativ på sikt, eftersom det är så centralt för dom att återuppbygga folkhemmet. I grunden är de är sossar hela bunten. AfS då? Risken är att de kom upp på banan för sent och därför inte har någon realistisk chans att pressa sig över riksdagsspärren. AfS är visserligen sossiga de också, men är ändå ett klart bättre alternativ än SD, då de har en bättre attityd till skatter och den fria marknaden, samt tydligt agiterar för en återvandringsprocess av individer som inte tillför något produktivt värdeskapande för samhället.

I normala fall hade jag inte röstat alls, men det blir nu sannolikt en röst i ”självförsvar”. Libertarianska värderingar till trots är jag rädd att frihetlighet är något vi enbart kan fortsätta drömma om ifall man inte snabbt gör något radikalt åt den kulturella invasionen som redan på kort sikt innebär potentiellt mycket skadliga konsekvenser för vår västerländskt grundade svenska kultur. Det lutar åt AfS, men vi får se hur vindarna känns när valdagen närmar sig. Det kan vara strategiskt bättre att ge SD rösten i årets val och ge AfS rösten nästa val när de troligen har fått än mer bränsle och medgång som följd av det förväntade parlamentariska kaoset som lär följa efter 2018 års val.


Klimatföreläsning med Martin Hedberg

7 april, 2017

Martin Hedberg, välkänd TV-meteorolog. Föredrag med titeln ”Klimat i förändring” och med undertiteln ”Spelar det någon roll?”

Lite reflektioner efter att ha fått dryga 24h att smälta ( 🙂 ) Martin Hedbergs syn på klimatet.

Jag har lyssnat på många föredrag om klimatet. Jag menar många. Både från de som är alarmister och från de som har en mer skeptisk hållning till magnituden av koldioxidens inverkan på klimatet lokalt och globalt.

Det här överträffade allt hittills i fråga om extrem alarmism. Allt.

Jag har t ex först nu stött på någon som menar att best case när det gäller havsnivåhöjning är +25 meter kommande 5000 år. Best case. Mest sannolika, enligt Hedberg, landar på 50+ meter. Hedbergs base case ligger ovanför worst, worst case enligt IPCC AR5! Och IPCC är alarmister! Inte minst mot bakgrund av att uppmätt temperaturutveckling inte alls följt ensemblescenarierna och levererat långt under befarad temperatur. Men Hedberg toppar detta, med skruv!

Hedberg uttryckte det som att det redan detta sekel i princip är odiskutabelt att den globala havsnivån stiger ”en meter eller mer. Kanske tre”.

Men vi sätter Hedbergs presentation i en kontext. Vi har med stor sannolikhet haft stigande temperaturer globalt sedan åtminstone den ”lilla istiden” på 1700-talet. Vad kan man förvänta sig då? Jo, varmare atmosfär ger varmare vatten och varmare vatten expanderar, därav en stigande havsnivå. I tillägg avger ett varmare hav koldioxid, vilket ökar koldioxidhalten i atmosfären. Värt att ha i bakhuvudet under hela klimatdiskussionen är med andra ord att redan i grunden stiger koldioxidhalten i atmosfären på grund av en långsiktig, flerhundraårig trend. Den från människan tillförda koldioxiden till atmosfären ska adderas till grundtillförseln.

Här är nuvarande havsnivåutveckling, färskt från climate4you, officiell data. Först sammanvägd data från ett flertal mätpunkter globalt sedan 1900-talets början:

Notera den stigande trenden. Dock ingen acceleration. Sedan satellituppmätta havsnivåer, sedan 1992 (finns inga satellitdata tidigare än så):

Dvs, återigen en jämn stigning, men ingen synbar acceleration. Om kommande 80 år ska se 1-3 meter havsnivåhöjning, borde man inte ha sett i alla fall en antydan till acceleration redan i dagens data?

IPCC talar om kanske 60-65 cm som ett basscenario i sin ”AR5”-rapport (5th Assessment Report). Alltså den senaste rapporten som sammanställdes 2009. Värt att tillägga är också att uppmätt temperaturhöjning inte är i närheten av de scenarier som IPCC befarat. Detta talar ytterligare emot Martin Hedbergs extrem-extrema klimatscenarie.

Fair enough. Det är kanske möjligt att Martin Hedbergs huvudscenarie har en matematisk sannolikhet >0. Den måste då bygga på att den globala medeltemperaturen accelererar ordentligt. Och det måste den göra redan i närtid, de närmaste kommande åren, för att havsnivåerna ska ha skuggan av en chans (risk!) att nå de nivåer som Martin Hedberg befarar. Det återstår att se. Dagsaktuell satellituppmätt atmosfärisk temperaturstatistik här:

Det återstår också att se om de förstärkningseffekter kickar in som Martin räknar med, dvs att vi snart når en ”tipping point” där koldioxiden samverkar med minskat albedo, minskad mängd svaveldioxidpartiklar och ökad halt metangas i atmosfären och vi får en ”runaway global warming”. Återstår att se. Tillåt mig tvivla. Tillåt mig också tvivla på att spårgasen koldioxid har den huvudroll för den globala temperaturen, som de mest alarmistiska klimatpredikarna hävdar.

De KAN ha rätt. Absolut. Men med hänvisning till Ockhams rakkniv-analogin, vad är mest sannolikt? Jordens klimat har varit självreglerande i miljarder år. Koldioxidhalterna har varit betydligt högre än de är nu. Varför skulle inte Jorden kunna självreglera sig igen?

Fair enough igen: Människan har på geologiskt kort tid ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Men även om ökningen ser dramatisk ut just nu så är förändringen inte jätteunik. Koldioxidhalterna har stigit betydligt mer i förhistorisk tid än den har nu. Och till betydligt högre nivåer. Visserligen kanske inte på så kort tid, men ändå. Och märk väl, det råder inte konsensus om att koldioxiden har den huvudroll för Jordens medeltemperatur som förs fram av superalarmisterna.

Martin Hedberg presenterar homogeniserad temperaturdataserie.

Och på tal om temperaturen. Den temperaturdata som Hedberg hänger upp hela sitt case på är en så kallad ”homogeniserad dataserie” av sammanställda mätdata från ett antal platser runt om på Jorden. Som emanerar från den klimatalarmistiska delen av NASA där Michael ”hockey stick” Mann och osympatiske Gavin Schmidt huserar. Agendan där är välkänd.

Vad är då en ”homogeniserad” temperaturdataserie? Jo, det betyder att man har manipulerat dataserierna för att kompensera för en rad saker, t ex att omgivningen runt mätstationen ändrats under åren pga människans bebyggelser; man har alltså gjort justeringar av datan. Det kan man väl göra. Urban Heat Island-effekten (UHI) är välkänd och väldokumenterad. Men det som är intressant i sammanhanget är att det finns många dataserier som inte uppvisar den accelererande temperaturhöjning som av någon märklig anledning uppstår i NASAs justerade dataserie.

1979 började man mäta temperaturen i atmosfären med satellit. Den datan uppvisar inte samma typ av acceleration som existerar i NASAs homogeniserade marktemperaturdataserie. Man kan se att temperaturen stigit, men med tanke på att 1970-talet var ett ganska kallt årtionde globalt (i TIME Magazine hade man en känd cover där man frågade sig om en ny istid var på gång) är det inte helt överraskande att man har en viss stigande trend sedan dess. Dessutom är den längre trenden sannolikt också stigande sedan 1700-talet, då det omvittnat och dokumenterat var kallare, åtminstone på norra halvklotet (och därmed sannolikt också på södra halvklotet, men det finns för få dokumenterade observationer för att styrka det säkert).

En annan märklig sak med NASAs homogeniserade temperaturdataserie är att 1930-talet var ett ganska varmt årtionde. I Sverige slogs t ex värmerekordet i Ulltuna i Uppland på 38 grader 1933 och tangerades i Målilla i Småland 1947. Dessa rekordnoteringar, liksom många amerikanska temperaturrekordnoteringar under 1930-talet, står sig än idag, trots global ”rekordvärme”. Det generellt, och förmodat, varmare 1930-talet syns visserligen i NASAs serie, men rimligen borde temperaturen vara åtminstone i linje med dagens. Och det kan också ha varit varmt i början av 1900-talet då Roald Amundsen lyckades ta sig genom Nordvästpassagen 1906, vilket bara är möjligt när Arktis isutbredning är väldigt liten. Eller så berodde isutbredningen 1906 på gynnsamma strömmar vid det tillfället. Man vet inte riktigt. Klart är att Arktis is har varierat stort även innan människan hade någon möjlighet att på allvar påverka den globala medeltemperaturen. Det finns anledningar att på goda grunder misstänka att NASA har ”homogeniserat” bort lite väl mycket av värmen under första halvan av 1900-talet och accentuerat värmen under de senaste 50-60 åren och i synnerhet de senaste 30 åren. Allt för att få till en så hockeyklubb-liknande temperaturutveckling som möjligt. En purfärsk sammanställning av en del frågor kring den manipulerade temperaturdatan här.

Och visst, man kan dividera fram och tillbaka om vad som driver det globala klimatsystemet. Och det finns säkert ett visst fog att vara vaksam mot snabba förändringar kommande år om de nu inträffar. Men för att sätta Martin Hedbergs presentation i ett perspektiv, och som han själv faktiskt sade, spelar det någon roll? För oavsett så kommer havsnivåerna, enligt Hedberg, att stiga minst 25 meter, sannolikt 50 meter, kommande 5000 år och 1-3 meter redan de närmaste 80 åren. Och vi kan inte göra ett jäkla skit åt det. Koldioxiden finns redan i atmosfären och människan har mer fossila bränslen att förbränna så koldioxidhalten kommer fortsätta öka innan den börjar minska när mängden förbränningsbart kol så småningom minskar. Det är med andra ord kört, om man tror på koldioxiden som huvuddrivare av klimatsystemet.

Eller? Ingen som vill tänka tanken att oavsett om Martin Hedberg har rätt eller om Judith Curry eller Roy Spencer eller John Christy (för att nämna några av de klimatforskare som publikt uttryckt skepsis mot koldioxidens roll i det globala klimatsystemet) har rätt så är det bästa vi kan göra att ge oss själva så bra förutsättningar som möjligt att anpassa oss efter de förändringar som faktiskt sker (vare sig det handlar om stigande eller sjunkande temperatur, eller stigande eller sjunkande havsnivåer)?

Och hur då då?

Frihet. Ju friare människor är att skapa värde för sig själva och andra, ju friare människor är att utbyta producerat värde med varandra, desto större samlat välstånd och ekonomisk frihet har både individer och lokalsamhällen att med tekniska hjälpmedel och innovationer möta de utmaningar som man ställs inför.

Dagens politiska klimatdebatt handlar om raka motsatsenAlla klimatkonferenser och all klimat-”politik” handlar om att minska individers frihet, att omfördela och subventionera och att reglera och beskatta. Helt och hållet kontraproduktivt. Det gör oss bara mer sårbara.

Påtagligt är också de religiösa undertonerna, både hos moderatorn (som satte nivån i presentationen av Martin Hedberg då vi nu skulle få höra om ”riktiga fakta, inte åsikter”), hos föreläsaren i sin roll som uppfordrande predikare och bland en del tydligt frälsta åhörare. En av åhörarna sa faktiskt uttryckligen att ”[skeptikerna] borde inte ifrågasätta. Det borde vara förbjudet!”. Jag skojar inte! Om man vill kalla klimatforskningen för vetenskaplig, kan man inte kalla kritiker av hypotesen öknamn (”förnekare”) och förbjuda åsikter (censur). Det kanske i slutändan visar sig att alarmisterna har rätt. Den möjligheten finns. Men genom sitt ovetenskapliga och icke-ödmjuka beteende drar man ett löjets skimmer över hela klimatforskningsområdet. Om man vill tas på allvar måste man också bemöta invändningar på allvar och med ödmjukhet.

My 5 cents.


De borgerliga är medskyldiga till skattehöjningarna

31 maj, 2016

AllaPartiledare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De borgerliga partierna, ”Alliansen”, är medskyldiga till de skattehöjningar och andra fri- och rättighetsinskränkningar som det svenska folket bombarderas av nu från sossevänstern. I grunden förespråkar samtliga åtta partier i riksdagen samma system; en mycket omfattande välfärdsstat där det offentliga tar hand om människors alla problem, stora som små, vare sig man vill eller inte vill, eller kan eller inte kan lösa dem själv.

De höga skattenivåer och de omfattande regleringar på de flesta marknader, som samtliga riksdagspartier står bakom, har flera skadliga effekter på landets ekonomi och därmed både direkt och indirekt på de offentliga finanserna.

    • Människors incitament att arbeta minskar pga höga skatter på arbete. Allt annat lika värderar en individ fritid hela tiden högre, i takt med att hen straffas för att arbeta mer.
    • Investeringsviljan för företag som verkar i Sverige minskar pga höga skatter på allt från anställningar, till kapital och energi. I synnerhet blir detta tydligt för större företag som har verksamhet i flera länder. För dessa är det enkelt att förlägga investeringar utan för Sveriges gränser, vilket de också gör.
    • Företags incitament att anställa minskar, eftersom arbetsavgifter och hårda arbetsmarknadsregleringar sätter käppar i hjulen. Vi får en onödigt hög arbetslöshet, i synnerhet bland unga och de med mindre eller ingen utbildning.

Sammantaget betyder detta att ett hela tiden svällande åtagande för det offentliga omöjligen är hållbart över en längre tidsperiod. Utveckligen är tydlig sedan många årtionden tillbaka.

Politikerna lovar nya allmosor till folket, de offentliga utgifterna som andel av BNP stiger hela tiden och för att finansiera dessa utgifter ökar hela tiden omfattningen av stölden av kapital från den arbetande befolkningen, genom direkta straffskatter på arbete, kapital, konsumtion, energi och punktskatter på nästan allt. Lägg ovanpå detta att man på andra sätt också försvårar för värdeskapande genom att man hindrar människor att frivilligt avtala med varandra, på grund av hårda regleringar.

Ovanstående står sossarna, de borgerliga/”Alliansen”, liksom SD, bakom. Samtliga riksdagspartier står bakom en omfattande välfärdsstat.

De borgerliga har under sina perioder av regeringsinnehav kanske inte accelererat skattepålagorna och regleringsivrandet, men man har heller inte, totalt sett, gjort särskilt mycket för att förändra grundorsaken till problemet med de hela tiden ökande offentliga utgifterna. Många ”borgerliga” slår sig för bröstet och menar att man under de senaste åtta årens regeringsinnehav lyckats sänka en del skatter, men med tanke på att de offentliga utgifterna fortsatte att öka, varje år, under de borgerligas styre, betyder det bara att sänkta skatter på några saker togs igen genom höjda skatter på annat, samt på ökad avgiftsfinansiering av offentliga verksamheter.

Man får intrycket av att det nästan är medvetet att låta sossarna få ta över ansvaret, låta dem höja skattebördorna och sedan återta makten i kölvattnet av folks missnöje. Bara för att slippa göra det själva.

En sak är säker. Det kommer bara att bli svårare att få de offentliga finanserna att gå ihop. Och då har jag inte ens berört de utgiftshöjningar som följer av flyktingmottagandet.

Man måste börja lyfta ur tjänsteproduktion ur den offentliga sfären. Man måste börja sänka skatterna och minska omfattningen av regleringarna. Det är den enda vägen fram. Att fortsätta att blunda för verkligheten kommer att sluta katastrofalt illa.


Klimatpolitik leder katastrofalt fel

30 november, 2015

IPCCMindTrack

Hela klimatfrågan har otäcka malthusianska och politiska förtecken, som, om världens ledare och medier fortsätter att ihärdigt gå klimatlobbyn till mötes, på sikt kommer att få mycket allvarliga konsekvenser för människors möjligheter att tillgodogöra sig välfärd och trygghet. Miljövänstern har hela tiden letat sätt att sätta käppar i hjulet för kapitalism och det industri- och välfärdssamhälle som följt i kapitalismens spår. Fossila bränslen har kommit att bli huvudfiende. Det finns miljömässiga skäl att ersätta fossila bränslen med andra, miljövänligare och mer kostnadseffektiva bränslen. Men koldioxid är sannolikt inte ett av dom skälen.

IPCC bildades med syfte att försöka knyta klimatförändringar till koldioxid. Alltså har man redan i ansatsen styrt forskningen åt ett håll man önskar. Ännu finns det inga otvetydiga bevis för att spårgasen koldioxid styr klimatet i så hög grad som IPCC både önskar och hävdar. Bara gissningar. Det mesta tyder dock på att de temperaturvariationer som vi upplevt globalt och lokalt det senaste århundradet är naturliga. Klimatkänsligheten för koldioxid är med stor säkerhet alldeles för hög i de modeller som larmar om stora förändringar i kommande klimat, och farhågorna om positiv återkoppling helt och hållet grundlösa. Att vetenskapen är styrd i önskvärd riktning är otäckt nog, men att man använder felaktig, eller åtminstone kraftigt överdriven, vetenskap som ursäkt för politiska vänsterradikala mål är för mänskligheten extremt allvarligt. De kollektivistiskt skolade individerna som företräder länder och NGOer vid Parismötet har svårt att undvika att dölja sin glädje över att få chansen att vara med och inskränka människors frihet, denna gång under ett globalt paraply, med överstatliga regleringar som både medel och mål. Jag hoppas innerligt att jag har fel, men tyvärr tror jag att mänskligheten går mot en mörk tidsålder, där hårda diktat kommer att beskära människors frihet kraftigt, med ”klimatet” som förevändning, vilket kommer att märkas i accelererande takt på en krympande välståndsutveckling, och ökad global fattigdom.


Svar till Lars Dahlström

14 oktober, 2015

Skrev ett svar på den pensionerade docenten Lars Dahlströms svammel om vad han kallar ”kapitalism” och ”nyliberalism” i Västerbottens-kuriren.

Den extremvänstersyn som du ger uttryck för är vad som kvarhåller fattigare länder i fattigdom och vad som hindrar den relativt mindre välmående delen av de utvecklade blandekonomiernas befolkningar att lyfta sig på välståndsstegen.

Din svada om ”nyliberalism” är mer än tragikomiskt. Jag tror inte du vare sig vet eller förstår vad liberalism innebär. Jag kan upplysa dig. Det handlar om individens frihet, frihet från tvång. Frivilligt samarbete. Ett starkt skydd för de individuella rättigheterna; allas LIKA rätt till liv, frihet och frukten av sitt arbete.

Det ENDA som KAN skapa välstånd är produktivt arbete. Vänsterintellektuella, som du själv, argumenterar i (felaktig) teori, och genomför i (destruktiv) praktik varän de hamnar i makt eller i influerande position, olika begränsningar av värdeskapande arbete. Antingen genom regleringar, eller genom beskattning. Regleringar hindrar människor att utbyta värden med varandra. Skatter minskar incitamenten till eller hindrar direkt värdeskapande arbete.

Solidaritet, ärlighet och samarbete premieras genom FRIVILLIGHET, inte genom det TVÅNG som du och dina likar förespråkar. Solidaritet, ärlighet och samarbete kan ALDRIG bli fruktsamt genom tvång. Det kan det aldrig bli.

Regeringars roll bör bli BETYDLIGT mindre för att uppnå din dröm om starkare ekonomier och mer välmående befolkningar.

Jag föraktar något oerhört den syn du ger uttryck för då den SKAPAR konflikter, SKAPAR fattigdom, SKAPAR misär.

Västerbottens-kuriren har ännu inte publicerat svaret.


Landet där höger är vänster

4 oktober, 2015

voting

Det politiska systemet är fascinerande (men samtidigt hopplöst plågsamt) att iaktta från sidan. Det är anmärkningsvärt att människor tror sig se en markant skillnad mellan ”höger” och ”vänster” i svensk politik. I realiteten är ”höger” vänster. Och i praktiken skiljer det några tiondels procentenheter i fråga om skattetryck mellan extremerna bland de åtta partierna i dagens svenska parlament.

I realiteten så kan inte ”vänstern” höja skattetrycket i någon större omfattning, även om de skulle vilja. Det skulle då ske en markant förskjutning av väljaropinionen mot ”höger”, så det skulle innebära att ”vänstern” straffar ut sig själva från köttgrytan. Omvänt, ”högern” kan inte sänka det totala skattetrycket annat än tillfälligt och ytterst marginellt, då väljaropinionen skulle förskjutas åt ”vänster” ifall de tog i för mycket.

Skattehöjningar och regleringar är politikernas enda verkliga existensberättigande när välfärdsstaten är det rådande paradigmet, vilket medför att den offentliga sektorn hela tiden sväller, på individernas bekostnad. Oavsett om det är ”vänstern” eller ”högern” som regerar så medför det svaga skyddet för individens fri- och rättigheter att skattetrycket ökar med tiden och att individens frihet beskärs i små steg hela tiden.

En borgerligt röstande individ kanske försvarar sin röst med att de i alla fall bromsar utvecklingen. Ja visst, kanske det, men slutresultatet av att koka en groda är samma.

Välfärdsstaten har kommit att bli en central och icke ifrågasatt del av svenskens medvetande. Och de borgerligt sinnade individerna fortsätter att rösta ”höger” i tron att de gör en god gärning.