Strategi inför valet 2018

20 augusti, 2018

Jag har vansinnigt svårt att bestämma hur jag ska göra med valet 2018.

Ska jag alls rösta? I min bok är demokratin mycket skadlig över tid då systemet innebär att politiker har incitament att lova att staten ska ”ta hand om” medborgarna i allt större utsträckning. Det blir en långsam, utdragen process där socialliberalismen urholkar fri- och rättigheterna tills vi har full socialism och total misär. Ett ständigt ökande skattetryck vittnar om processen. I ett sunt samhälle ska man inte kunna rösta om individuella rättigheter. Ett minskat valdeltagande vore en sund signal till politikerna att det är systemet det är fel på.

Å andra sidan. Givet att man vill ge ”demokratin en chans” och ”ändra systemet inifrån” ligger Klassiskt liberala partiet nära till hands, om man vill ha någorlunda rent samvete. En plattform som till stora delar tilltalar en libertarianskt lagt individ. Samt, de är medvetna om det pågående kulturkriget. Sannolikheten att de kommer till makten och verkligen kan ändra på något i tydligt frihetlig riktning är dock minimal inom överskådlig framtid. En röst till eller från kan i dagsläget kvitta. Tyvärr. Jag hade gärna sett att de nosade på riksdagsspärren, då hade valet varit enklare.

Det nämnda kulturkriget är dock en realitet idag. Sju av åtta riksdagspartier är samtliga i högsta grad medskyldiga till det kaos som råder i förorterna till våra större städer, samt i alla mindre orter runt om i Sverige, vilka påtvingats en kulturellt avvikande befolkning, med ökad otrygghet och hårt belastad offentlig välfärd som följd. Prioritet ett är att först kraftigt bromsa denna utveckling och sedan reversera den. Med nuvarande kulturinvasion är det klar risk att vi inte har några fri- och rättigheter kvar om ett par decennier när den muslimska kulturen i stora delar har tagit över alla delar av samhället. Är SD ett alternativ? Ja, om man omedelbart vill ge ”Sjuklövern” och medierna en knäpp på näsan. Dock tror jag inte SD är något alternativ på sikt, eftersom det är så centralt för dom att återuppbygga folkhemmet. I grunden är de är sossar hela bunten. AfS då? Risken är att de kom upp på banan för sent och därför inte har någon realistisk chans att pressa sig över riksdagsspärren. AfS är visserligen sossiga de också, men är ändå ett klart bättre alternativ än SD, då de har en bättre attityd till skatter och den fria marknaden, samt tydligt agiterar för en återvandringsprocess av individer som inte tillför något produktivt värdeskapande för samhället.

I normala fall hade jag inte röstat alls, men det blir nu sannolikt en röst i ”självförsvar”. Libertarianska värderingar till trots är jag rädd att frihetlighet är något vi enbart kan fortsätta drömma om ifall man inte snabbt gör något radikalt åt den kulturella invasionen som redan på kort sikt innebär potentiellt mycket skadliga konsekvenser för vår västerländskt grundade svenska kultur. Det lutar åt AfS, men vi får se hur vindarna känns när valdagen närmar sig. Det kan vara strategiskt bättre att ge SD rösten i årets val och ge AfS rösten nästa val när de troligen har fått än mer bränsle och medgång som följd av det förväntade parlamentariska kaoset som lär följa efter 2018 års val.


Brexit, Trump och Sverigedemokraterna

22 november, 2016

Senaste opinionsmätningen från Sentio:

Moderaterna 20,5 (19,5)
“Liberalerna” 4,8 (5,9)
Centerpartiet 8,1 (8,7)
Kristdemokraterna 3,4 (4,1)

Socialdemokraterna 20,8 (23,5)
Vänsterpartiet 9,1 (9,7)
Miljöpartiet 3,0 (2,4)

Sverigedemokraterna 25,0 (21,7)

Fi 3,4 (2,4)
Piratpartiet 1,4 (1,9)

dividedpopulationJag vet. Nyheter Idag. Men ändå. Min tro är att Sentios siffror fångar verkligheten i större grad än exempelvis Sifos. Och förmodligen underskattas till och med SDs siffror. Och trenden är mycket tydlig.

Samma typ av effekt som ledde till Brexit och samma typ av effekt som ledde till valet av Trump, medför att SD stormar mot egen majoritet relativt snart. Etablissemangseliten tycks oförtrutet fortsätta att fatta beslut vars konsekvenser inte är märkbara för dem själva i sina elfenbenstorn, men desto mer påtagliga för alla andra som inte tillbringar all sin tid i stadskärnorna eller i villakommunerna. Det kommer märkas tydligt i riksdagsvalet 2018.

MP har förmodligen (förhoppningsvis) redan tabbat ut sig för gott. KD kommer få mycket svårt att nå 4%-spärren. Och ”Liberalerna” kommer sannolikt att få kämpa hårt för att klara gränsen också. Bli inte förvånad om SD nosar på 40% redan 2018. Bli inte förvånad om m + s tillsammans inte ens når 30%. Kanske blir en koalition med m + c + s för att med ett nödrop stjäla majoriteten från SD? Fyra år till av parlamentariskt kaos och fyra ytterligare år av samma. Ytterligare en mandatperiod med bedriften att ignorera och förarga folk ännu mer utanför stadskärnorna och villaområdena. Reaktionen 2022 blir kanske att vi bara har tre partier kvar i riksdagen. Och med SD i klar egen majoritet.

Se det inte som en prognos. Se det som ett fullt möjligt scenario.

Jag undrar när godhetsapostlarna på Aftonbladets ledarsidor eller på SVTs eller TV4s redaktioner inser att deras Potemkinkuliss till verklighetsuppfattning är vad som har skapat det monster vars framväxt som man så innerligt velat förhindra? Vilken händelse kommer att utlösa?