Den svenska politiska cirkusen

14 oktober, 2015

clown13

Objektivt sett, den svenska politiken är på så låg nivå att invalda representanter för folket, det gäller samtliga partier, på samtliga nivåer, kan bara betraktas för vad de framstår som:

Clowner.

Pajaser.

Inget av dagens riksdagspartier är ens i närheten av att få min röst. De är totalt diskvalificerade. De saknar helt och hållet kompassriktning och deras enda aktivitet är att anpassa sig efter minsta motståndets lag likt vindflöjlar. Debatten idag handlar om små, små detaljer, som inte har någon som helst positiv betydelse för sysselsättning, fri- och rättigheter, välfärd, trygghet, etc.

Är det ingen annan som saknar en konstruktiv debatt om väsentliga saker? Saker som fri- och rättigheter, skattenivåer, skatternas vara eller icke vara, hur minskar vi antalet och omfånget av regleringar?, hur ökar vi företagens konkurrenskraft?, hur minskar vi konkret arbetslösheten?, hur få kontroll på rättsstaten?, hur integrerar vi invandrarna?, hur reformerar vi arbetsmarknaden?, hur säkerställer vi människors integritet?, etc, etc. Dessa frågor diskuteras över huvud taget inte.

Sedan har vi invandringsdebatten. Eller, ja debatt är kanske synd att säga. Invandringsfrågan sätter strålkastarljuset på mycket av det som är genomskadligt med den svenska modellen, välfärdsstaten. Oppositionspartierna (eller, ja, om de nu kan kallas opposition, för den termen implicerar ju att de är oense om något, vilket inte verkar vara fallet) har ett fantastiskt gyllene läge att verkligen börja lyfta orsakerna till att invandrare har så svårt att integreras i det svenska samhället: den reglerade arbetsmarknaden, den reglerade bostadsmarknaden, de omfattande regleringarna i största allmänhet när det gäller byggande och företagande i stort, och, inte minst, de höga och kvävande skatterna.

Men nej då, inte ett pip i den riktningen.

Om jag alls röstar i valet 2018, eller i eventuellt extraval innan dess, går min röst till Klassiskt liberala partiet. Vad man än röstar på av de åtta partier som idag trängs i en extremt snäv vänsterfåra i riksdagen, så blir resultatet mer av samma. Mer av välfärdsstat, mer skatter, mer regleringar, allt mer inskränkta fri- och rättigheter.

Förbannat hopplöst, helt enkelt.

Annonser

Medborgarlön

9 december, 2012

Diskussionen om medborgarlön (ML) tycks inte dö ut.

För några dagar sedan tog en av Sveriges största bloggare, Lars Wilderäng / Cornucopia, upp frågan. Lars tar ställning för ML, likt Liberaldemokraterna gjorde i sitt partiprogram, som jag recenserade här.

Jag har stark sympati för de som önskar minska den offentliga byråkratin. Och det är möjligt, eller kanske till och med sannolikt, att ML skulle kunna minska den totala offentliga byråkratin, åtminstone inledningsvis, då den skulle kunna ersätta administrationen av en rad andra transfereringar. Men, dels är det en öppen fråga som sannolikt inte går att svara på förrän man har facit i hand, dels kommer införandet av ML med stor sannolikhet ha en rad negativa effekter som med tiden kommer få kostnaderna för systemet att explodera. Vad man ganska säkert kan säga är att ett införande av ML kommer att bli en mycket dyr historia.

Tanken om medborgarlön kan möjligtvis fungera i teorin under förutsättning att alla agerar som förut, men detta är, tror jag, hela grejen som får teorin att falla. Det grundläggande felet som förespråkarna av ML gör är, tror jag, att de bortser ifrån, eller åtminstone kraftigt underskattar, de direkta och indirekta effekterna som ML rimligen bör ha på arbetsincitament och arbetsmoral.

Människor kommer nämligen att ändra beteende. En garanterad, arbetsfri inkomst medför att individer anstränger sig mindre, allt annat lika. Det betyder lägre produktivitet och mindre producerat värde, vilket är samma sak som lägre skatteintäkter för staten.

Samtidigt kommer fler att helt enkelt välja att inte arbeta. De som redan har en ganska låg lön kommer inte att tycka att det är värt att arbeta längre och nöjer sig troligen med en något lägre, men garanterad, ML som enda inkomst. Det stora flertalet kommer inledningsvis inte att göra det, men tillräckligt många för att det ska märkas tydligt. Det betyder också mindre skatteintäkter för staten.

Förändringen av att folk i viss mån har möjlighet att välja att inte arbeta, och faktiskt också gör detta val, bör betyda att utbudet av okvalificerad arbetskraft sjunker och att därmed lönerna på okvalificerat arbete kommer att stiga. En dylik utveckling sänder felaktiga signaler till arbetsmarknaden. Varför skaffa sig en avancerad, tidskrävande utbildning när man lika gärna kan försörja sig gott på ett okvalificerat arbete?

Dessutom kan man misstänka att den svarta sektorns omfång ökar bland alla de som väljer att inte arbeta officiellt. Ett antal individer med mindre nogräknad moral bör lockas att erhålla en riskfri inkomst från staten och komplettera denna inkomst med svartarbete. Det betyder också minskade intäkter för staten.

Ett ML-experiment i stor skala är beroende av höga och, mycket troligt, med tiden stigande skatteintäkter. För att systemet med ML ska fungera förutsätter det att människor fortsatt har ett starkt incitament att arbeta för att generera skatteintäkter till staten. Eftersom skatterna ska användas för att betala ML och en rad andra saker som man inte kommer ifrån, främst nattväktarstatens funktioner (domstolar, polis och försvar), kommer det efterhand sannolikt att bli något av en närmast hopplös uppgift att balansera statsbudgeten. Bortfallet av skatteintäkter enligt ovan resonemang bör tvinga fram högre skatter på det mesta, vilket kommer driva upp kostnadsläget, och ytterligare minska människors incitament att arbeta för att producera varor och tjänster som människor faktiskt efterfrågar. Högre kostnader lär samtidigt också orsaka krav på löneförhöjningar som ytterligare försvårar för företag att konkurrera, vilket orsakar ytterligare skattebortfall pga högre arbetslöshet.

För att summera. ML förändrar människors beteenden; det minskar människors arbetsmoral direkt då de kan välja att inte arbeta eller att arbeta mindre för samma inkomst, det minskar efterfrågan på arbete, vilket ökar arbetslösheten, vilket betyder att allt fler kommer behöva försörjas av allt färre; oundvikligen kommer skatteuttaget att behöva höjas på de som fortfarande arbetar och producerar värden; allt högre skatter kommer i sin tur att minska arbetsmoralen ytterligare för de som fortfarande arbetar.

Jag vill påstå att ML är en form av socialism. ML har samma effekter som införande av socialism, eftersom arbete bestraffas och icke-arbete belönas. Ett storskaligt införande av ML kommer att misslyckas på grund av detta. Det är oundvikligt.

”The State is the great fiction through which everyone endeavours to live at the expense of everyone else.”

– Frédéric Bastiat